Morotens roll under ransoneringens tid
Under andra världskriget infördes ransonering i Sverige på bland annat socker, kaffe och andra importvaror. I den situationen fick moroten en ny och viktig roll i svenska hushåll – som en tillgänglig och näringsrik ersättning för bristvaror.
En inhemsk råvara i bristens tid
Eftersom moroten odlades i stor skala inom landet var den relativt opåverkad av importsvårigheterna som drabbade många andra varor. Det gjorde den till en pålitlig resurs när hyllorna annars gapade tomma.
Sötma utan socker
Morotens naturliga sötma gjorde att den användes som sockerersättning i bland annat marmelader, bakverk och drycker. Recept på "morotsmarmelad" och söta morotsbakverk blev vanliga i hushållstidningar och kokböcker under perioden.
- Morotsmarmelad som bredbart alternativ till sylt med mindre socker
- Morot i bakverk för att spara på sockerransonen
- Morotsdrycker som alternativ till importerade drycker
En symbol för självförsörjning
Kampanjer för hemodling uppmuntrade familjer att odla egna grönsaker, och moroten var en av de mest odlade växterna i koloniträdgårdar och husbehovsland. Dess goda lagringsegenskaper gjorde den särskilt värdefull inför de långa vintermånaderna.
Ransoneringens tid satte tydliga spår i det svenska förhållandet till moroten – en period som befäste bilden av rotfrukten som en pålitlig och mångsidig del av den svenska matkulturen, långt efter att ransoneringen upphört.
← Tillbaka till alla inlägg